fredag 21 oktober 2016

Snabbrörlig marknad



Figur: Tid mellan Introduktion av innovation och konkurrents inträde. 1887-1986. Källa Agaewal and Gort (2001)

Marknaden rör sig snabbare än förr och därför kommer det ta längre tid att ställa om. EN konkurrent som kommer med en produkt som kan konkurrera med den egna är sällan roligt för ett företag. Tiden från en produkts inträde tills en kokurrerande produkt har kommit har gått ner. I en studie av Agaewal and Gort (2001) gick de igenom 46 stora innovativa produkter på konsumentmarknader som kommit till marknaden och som fått konkurrens. Antalet produkter är inte jättestort, men forskarnas urval verkar, utifrån rapporten, vara utan större bias, men en viss slutsats borde gå att dra. Det går snabbare och under de dryga 30 åren sedan senaste mätpunkten är det möjligt att tiden ytterligare har förkortas. Ett exempel är Nokia vars telefoner blev helt frånsprungna, något man under Nokias topp inte hade kunnat tro. Denna teknikutveckling är intressant för att omställningen från succé till katastrof verkar ha krympt.  

onsdag 19 oktober 2016

AI i Ledningsgruppen



Nyheten[1] att It-konsulten Tieto har valt en artificiell intelligens, Alicia T, i ledningsgruppen för enheten för datadrivet beslutsfattande, är förmodligen en PR-spinn. Allice T ska ha full rösträtt och via ett samtalsgränssnitt ska det vara möjligt att föra samtal med AI-personligheten. Tanken är att Alicia T ska hjälper ledningsgruppen att hitta information och fatta databaserade beslut som människor  inte kommer att tänka på eller känner till.

Projektet som AI-n är framtagen i syftar till att studera effekterna av beslutsfattande i en grupp som består av människor och robotar. Kommer AI i en ledningsgrupp hota välbetalda arbetstillfällen? Möjligt men inte troligt. Visst en AI kostar att ta fram och optimera lön långsiktigt kommer inte betalas ut. Det skulle i en del fall vara värt att ha en neutral part i beslutsfattandet då många beslut tas med en viss dos av irrationalitet. Exempelvis kan den som lett ett projekt inte vilja ge upp det när mycket resurser har plöjts ner. Man har en helt annan syn på ”sunk-costs” än vad den som kallt kollar på den ekonomiska nyttan. Revirstrider skulle kunna mildras då en part blir överkörd av en AI och inte en människa man kan gå och vara arg på.


[1] http://www.di.se/nyheter/it-bolag-valjer-ai-i-ledningsgrupp/

måndag 17 oktober 2016

Red Queen paradox



“The Red Queen's race” är en händelse som utspelas i Lewis Carrolls verk Alice i Spegellandet och involverar den röda drottningen, en representation av en drottning i schack, och Alice som ständigt springer men stannar kvar på samma plats. Ur boken[1]

"Well, in our country," said Alice, still panting a little, "you'd generally get to somewhere else—if you run very fast for a long time, as we've been doing."
 "A slow sort of country!" said the Queen. "Now, here, you see, it takes all the running you can do, to keep in the same place. If you want to get somewhere else, you must run at least twice as fast as that!"

Konversationen leder tankarna till dagens arbetsmarknad. För att ta sig framåt kan man inte bara röra sig framåt i den vanliga lunken, det är inte nog. Sätten att arbeta förändras och i vissa branscher förändras de blixtsnabbt. Man kan möjligen klara sig på samma jobb men försvinner det är man hopplöst efter. Ett exempel är när anställda på avdelningen ibland ropar i frustration över något. Exempelvis hur en fil ska bifogas till ett mail eller ordningen i en Power point ska flyttas.


[1] https://www.gutenberg.org/files/12/12-h/12-h.htm

tisdag 4 oktober 2016

Arbetskraftskostnad och jobben



Är Sverige en bra plats att ha arbeten på? Nu när Ericson beslutat att skära ner arbetsstyrkan med 3000 tjänster finns det anledning att fundera på om allt står rätt till i Kungariket Sverige. 

Något som talar emot att Sverige kommer behålla jobb framöver är att kostnaden för arbetskraft ökar snabbare än i övriga Europaområdet.om arbetskraft och maskiner som sköter sig själva är substitut till varandra kommer den som kostar mindre att vinna. Om en person tycker att McDonalds och Max är exakt lika goda men en måltid på Max kostar 10 kronor mer kommer personen med de beskrivna preferenserna att välja det billigare alternativet. 

Kostnaden att producera drar iväg i Sverige. Under 2015 var ökningstakten för arbetskraftskostnaderna i Sverige 2,7 procent, medan den var 1,6 procent i Västeuropa och 1,8 procent i Euroområdet, enligt Eurostat. Detta är anledning att oroa sig, även om andra möjliga förklaringar som mildrar oron finns som jag kommer återkomma till.

Kostnadsökningsprocessen har pågått länge. Under femårsperioden dessförinnan denna var ökningstakten varje år omkring 0,5 procentenheter högre i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet. Även när man tittar tio år bakåt gäller samma trend. Under 2015 var kostnadsnivån i Sverige 11 procent högre än i euroområdet och 5 procent högre än i Västeuropa, enligt data från amerikanska Conference Board. Vi är inte värst när det gäller produktionskostnader. Ett fåtal länder hade en högre kostnadsnivå, Schweiz, Norge, Danmark, Tyskland och Belgien.

Kronan är i dagsläget lågt värderat som en följd av att riksbanken håller minusräntor för att få till en inflation på 2 procent, nu ligger den kring nollstrecket. När räntan i ett land sänks blir det mindre attraktivt att placera pengar där då man kan få en högre ränta i ett annat land. Detta leder till att människor flyttar pengar och efterfrågar mindre av en valuta som därmed sjunker. 

En anställd i den svensk tillverkningsindustri kostar 352 kronor per timme enligt Conference Board. I grannlandet Estland, geografiskt väldigt nära, är motsvarande kostnadsnivå 93 kronor per timme. Om två hantverkare kunde utföra samma jobb lika bra men kostnadsbilden såg ut sådär hade en av dem fått jobba betydligt mer.  

Kostnadsbesparingarna för att ersätta människor med robotar varierar från land till land. Sverige är ett land som jämfört med andra inte väntas ge så stora besparingar. 8 procent, vilket för ett företag inte är lite. Dock betydligt lägre än de i snitt 16 procents kostnadsbesparing som Boston Consulting Group[1] har räknat fram. Den globala försäljningen av avancerade industrirobotar ökade med 23 procent år 2015. De nya robotarna för runt 25.000 dollar kan ersätta en människas arbete och över dess livstid motsvarar kostnaden för företaget 4$ per timme.


Teknikföretagen i en ny rapport[2]


[1] http://www.ibtimes.com/industrial-robots-could-be-16-less-costly-employ-people-2025-1811980
[2] http://arbetsmarknadsnytt.se/svenska-arbetskraftskostnader-hogre-an-i-omvarlden/

fredag 16 september 2016

En ekonoms råd till universitetsstudenter - jobben försvinner









Om hälften av jobben som finns idag är borta om 20 år, som en väl citerad studie från Oxford universitet säger, är chansen att utbildningen som du som studentet påbörjar idag inte kommer finnas om tjugo år. I vissa fall inte ens om fem år när din examen är avlagd. Det finns några strategier för åttio och nittiotalisterna på universiteten för att inte bli lika ute på arbetsmarknaden som modet på kläderna under den tidsperiod de växte upp.

Ekonomen Erik Brynolfsson brukar säga att den första industriella revolutionen ersatte muskler med maskiner. Den andra revolutionen kommer handla om att komplementera eller göra mycket våra hjärnor gör onödigt. Maskiner kommer fortsätta bli smartare, snabbare och billigare.  

Det är dumt att försöka konkurera med någon som kan jobba 24 timmar om dygnet och blir tio gånger billigare vart femte år. Jobb att undvika är rutinmässiga informationsprocesser, exempel på sådana är att boka flygbiljetter, enkel bokföring eller mellanchefspositioner. Det är därför smart att tänka på vad som är substitut och komplement till den snabbt utvecklande teknologin. Man bör undvika yrken där maskiner snabbt ersätter människor, datorerna är substitut till oss. Ett substitut är något som kan ersätta nått annat utan några ledsna miner, exempelvis pizza eller hamburgare när snabbmatssuget sätter i. 

Alla tekniker är inte substitut. Det finns arbetsuppgifter där teknologi kompletterar oss eller åtminstone är neutrala. Dessa är värda att bemästra för att rida på tekniksutvecklingsvågen. När data blir mer lättillgänglig och billigare kan vi besvara frågor vi förut inte kunde något om. Människor som ställer frågor med data är ofta forskare och analytiker samt entreprenörer som därmed blir allt mer värdefulla. 

Den gamla tidens universitetsutbildning är över. Det kommer inte räcka med att gå universitet och ta en enkel examen och jobba inom dess fält tills man går i pension. Livslångt lärande kommer bli viktigare. Den som jobbar bör planera för att återvända till universiteten mitt i arbetslivet för att komplettera förmågor. Det kommer krävas sparande eller politiska stödsystem. En bra vana kan vara att sätta av fyra timmar per arbetsvecka för att lära sig nya saker. Det finns många gratiskurser digitalt på universiteten eller exempelvis Khan Acadamy. Alternativt kan man sätta av en dag i veckan då man läser efter jobbet inom en facktidskrift eller böcker för att vidga sitt sinne.

Även om spettskunskap potentiellt ger mest pengar ökar det också risken att man inte kommer kunna gripa nya möjligheter. Ens kunskapsfält försvinna man kan också slå in i ett tak. Om man exempelvis ger sig in i en forskarkarriär kan finans och ekonomikurser vara bra då man mycket möjligt kan leda en större verksamhet i framtiden.

Vi är allt mer omgivna av smarta maskiner. En universitetsstudent bör försöka få så mycket exponering mot dessa som möjligt för att lära sig vad de är kapabla till och hur man kan komplementera dem. En relevant fråga att ställa sig är: vilka problem skulle gå att lösa om en kollega kan räkna på oändliga saker och aldrig bli trött och gå hem? Vad skulle jag kunna göra om en kollega kan ta fram vad som helst ögonblickligen från minnet och på ett tydligt sätt presentera information från en kaotiskt stor textmängd? 

Maskinlärandet gör att det är svårt att se någon idiotsäker plan för vad universitetsstudenter ska göra för att framtidssäkra sin plats på arbetsmarknaden. Det finns dock ett antal saker studenter kan göra för att öka oddsen för att deras färdigheter kommer efterfrågas. 

Det finns flera strategier för att möta framtiden, här är två. Antingen kan vi bli skapare av den förändringen. Under hela den industriella historien har efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft som arbetar med vetenskapliga och ingenjörsmässiga genombrott växt. Att bara ta en enkel universitetsexamen ger inte längre en speciellt stor lönepremie. Med en enkel examen menar jag lite slarvigt motsvarande en kandidatexamen.  Examen är det man ska ha för att ens kunna komma genom arbetsmarknadens portar. Specialisering på universitet ger däremot en bättre pay-off. Teknikutvecklingen drar också upp produktiviteten på de med högt humankapital vilket gör att de kan få mer betalt för sina kunskaper.

Den andra strategin är att rikta in sig på ett område som datorer inte är bra på – Empati och skapande. Företag som skapar upplevelsetjänster och service kommer maskiner ha svårt att konkurrera ut, samma sak med teater som kanske inte är känd för sin höga lön eller jobbtrygghet.  Demografiska förändringar gör att det finns en ökad efterfråga på jobb inom äldrevården, en speciallitet som läkare sällan väljer.

Det finns tre färdigheter som kommer bli viktiga att ha. Den första handlar om att lära sig hur man kommer åt information. Att de tio första Google sökningarna inte är bra betyder inte att informationen inte finns utan snarare att vinkeln man valt för att angripa problemet inte var bra nog. När man tar in mer information är det lättare att se trender om vad för kunskap som inte kommer behövas i framtiden.

Den andra färdigheten är att lära sig att få saker o-lärt. Människor tenderar att lära sig saker enligt tumregler som står fast även när förhållanden förändras. ”Vi har alltid gjort på det sättet”. Det är lätt att klänga sig fast vid den tryggheten när man blir äldre. Att byta sätt skulle signalera att allt man har gjort tidigare har varit sämre än det skulle kunna vara och skulle inte det skada självkänslan?

En tredje färdighet för att överleva i en föränderlig ekonomi är att fler saker kommer utföras av mindre men mer specialiserade företag. I dessa kommer företagskultur bli mindre relevant och stället på samma arbetsplats kommer bli kortare. Den gamla tidens jätteföretag är en ny företeelse och många är på väg att försvinna. Detta betyder inte att företagen omsätter mindre, de har bara inte samma mängd anställda. Ett företag, tänk en fabrik hade anställda som skötte städning, vakt och mat. 

Dessa är nu outsourcade till företag som Adecco och Securitas. Det är bara den verkliga spetskompetensen som sparas på företaget. Räkningar kan någon annan skicka ut.  
Om man ska beskriva sig med ett ord för att framtidssäkra sin karriär är ”problemlösare” en bra ansats. Datorer och robotar kan ta han om redan lösta processer, när det blir problem är datorerna begränsade. Problemlösning handlar om att sätta ihop nya tillvägagångssätt som ingen har tänkt på. För att bli bra krävs en viss kunskapsbredd för att kunna tänka nya tankar. En innovation kan vara att man sätter ihop två olika produkter för ett nytt användningsområde. Om man inte känner till den ena produkten kommer ens hjärna aldrig tänka tanken att de två kan bli en. 

På en grundnivå är en problemlösare en person med analytiska färdigheter såsom logik och kritiskt tänkande samt en stor bekvämhet med empirisk forskning. Att vara en problemlösare kräver även att mans er den stora bilden, har fantasi och uppfinningsrikedom. Det kan därför vara värt att komplettera en tung naturvetenskaplig utbildning med kreativt skrivande. 

Slutligen, digitaliseringe och nätverkssamhället skapar vinneren tar allt situationer. Det gör det också möjligt att bli vinnare i väldigt smala branscher. Följer man sin passion och blir extremt bra inom ett smalt område så kan man nå framgång just för att det finns en marknad som inte fanns tidigare. Det har nog aldrig i historien funnits ett bättre tillfälle att vara en individ med en väldigt unik talang eller kunskap att erbjuda världen.  

Jonas Grafström